Uppvidinge Biodlarförening

 

 

GMO och Biodling

GMO - genetiska modifierade organismer - har en arvsmassa som är ändrad på ett sätt som naturen inte själv kan åstadkomma. Dom är levande och kan reproducera sig själv. Trots industrins alla löften om att GM-grödor skulle leda till en massa samhällsnyttiga produkter finns det i stort sett bara fyra GM-grödor, soja, majs, raps och bomull. Grödorna har två egenskapar, antingen tål de växtgift eller så producerar de insektsgift.

I Sverige finns det för närvarande ingen kommersiell odling av GM-grödor. Däremot förekommer många fältförsök. I Europa är det än så länge bara tillåtet att odla en GM-gröda kommersiellt. Detta är en GM-majs, MON 810, som producerar insektsgift. Flera EU länder (Frankrike, Tyskland, bl.a.) har förbjudit odling av denna majs på grund av miljörisker. Sverige har röstat emot deras rätt till en sådant förbjud, men en stor majoritet av andra EU-länder stödjer dem! Motståndet till GMO inom EU växer och idag finns över 4.500 regioner som har deklarerat sig som GMO-fria

 

DET ÄR INTE BARA HJÄRNAN SOM SKALL AVGÖRA.

 

Häromdagen när jag tittade på nyheterna kom jag att tänka på Mia Olssons råtta. När Mia hade kompisarna hemma på förfest om fredagskvällarna och ostbågarna, chipsen och rödvinet kom fram på bordet så började Mias råtta inne i sin bur att gunga frenetiskt i sin hängmatta. Den gav ifrån sig ett gnisslande ljud som inte gick att ignorera. När råttan såg att alla blickar vändes mot buren skuttade den fram till burens galler och tryckte nosen så hårt igenom den bara kunde samtidigt som den lyckades stirra stint i ögonen på alla festdeltagare på samma gång.

Den psykiska pressen gjorde att det alltid var någon som vek sig och beordrade Mia att släppa ut råttan.

Den sprang fram till var och en och sniffade. Därefter tog den sig upp på soffbordet och fram till skålen med ostbågar där den grabbade en båge och satte sig en bit ifrån och gnagde i sig den. Inte en endaste liten smula lämnade den efter sig och när den tog ostbågen från skålen var den noga med att inte komma åt någon annan ostbåge i skålen än just den enda den tog till sig själv.

När ostbågen var uppäten ville råttan ha sig lite vin. Den valde ut ett glas, hävde sig upp över kanten och drack med halvslutna ögon ur vinglaset. Aldrig välte den något glas eller spillde en endaste droppe.

När den hade ätit och druckit sig nöjd tog den plats i soffan och deltog ordlöst i sällskapet en stund tills den drog en djup suck och somnade.

 

Råttorna på TV-nyheterna hade blivit genmodifierade på så sätt att de nu lever med panikångest, ständig rädsla, hjärtklappning och andra besvär för man hoppas kunna utveckla mediciner för människan som skall dämpa panikångest bl.a.

Tanken på att försätta Mias partyråtta i ett tillstånd av fysiskt och psykiskt kaos är så motbjudande att det är nätt och jämnt jag snuddar vid den. Vi blir som barn fostrade till att inte skada djur. Jägaren ser till att döden blir så skonsam som möjligt för bytet.

När journalisten frågade forskaren om inte djuren hade det svårt svarade han: Nej, de har det bra.

Förmodligen talade han sanning, ur sitt eget perspektiv.

De flesta av oss har murar inom oss som hindrar oss ifrån att utföra vissa handlingar. När vi trotsar och bryter igenom muren är den för alltid riven. Vi klarar då att rättfärdiga vilket som helst avskyvärt beteende hos oss själva.

Varför är det här djurförsöket värre än andra?

Manipuleringen är definitiv. Generna som har blivit planterade i organismen går inte att avlägsna. Råttorna har för alltid blivit ”personlighetsförändrade” och den egenskapen för de vidare på sina avkommor.

Anledningen till att jag skriver om det här är att GMO har så många bottnar. Den berör oss på så många plan. Som läget är nu är det en politisk och ekonomisk fråga, men den är så mycket större än så;

Upplands biodlarkvinnor har haft årsmöte hos Britta Löfberg i Skärplinge. Hos Britta finns naturens fantastiska mångfald i miniatyr: Nio tackor och lamm där ingen är den andra lik. Kossor vi kände igen från förr som alla är individer och lätta att urskilja. Växtlighet i sådan variation att den beredde oss glädje och mycket att prata om. Daphne Thuvesson som arbetar med GMO policy frågor hos SBR var med oss och visade film, svarade på frågor och berättade om GMO och vad den har för inverkan på naturen..

Av den information vi fick kunde vi konstatera att GMO skall behandlas som den existentiella fråga den är. Den är så livsavgörande att den inte får skötas av forskare, politiker och ekonomer. Den berör var och en av oss och ingen kommer att kunna komma undan.

 

 

GMO måste behandlas ur ett moraliskt-etiskt, filosofiskt, psykologiskt, andligt, känslomässigt, biologiskt, humanistiskt, naturvetenskapligt, medicinskt perspektivt och överhuvudtaget utifrån alla de aspekter som betingar vår existens. Diskussionerna skall ske öppet och alla ska kunna ta del av resultaten. Människor behöver ta ställning både som individer och som del i ett större sammanhang. Framför allt yrkesgrupper som på något sätt hanterar mat och mediciner är nödgade att ta ställning då GMO produkter förändrar vårt arbetes förutsättningar radikalt.

Är vi beredda att arbeta med födoämnen smittade eller uteslutande bestående av GMO? Vad händer med vår personliga känsla för vårt hantverk? Hur kommer materialen vi skall handskas med att se ut?

Vi uppländska biodlarkvinnor vill uppmana våra kollegor, kvinnliga och manliga att bjuda in Daphne Thuvesson till era möten för att kunna få ta del av hennes gedigna kunskapsbank. Daphne har bland annat varit chefredaktör för en tidning avsedd som nätverks- och kommunikationsverktyg för ett internationellt landsbygdsutvecklingsprogram koordinerat av FAO ( Food and Agriculture Organisation ) och 13 år med landsbygdsutveckling, genus och näringsfrågor i Afrika. Hon ägnar flera timmar om dagen åt att sätta sig in i GMO och följa multinationella företag och deras produkter.

Vidare vill vi att Bitidningen skall bereda plats för en kolumn där vi läsare kan ställa frågor och få svar av Daphne och andra kunniga i frågor som gäller GMO.

Den svåraste frågan under vårt möte:

Hur får vi stopp på det hela. Det verkar så svårt och stort och omöjligt att påverka och hur ska vi orka?

Jo vi ska behandla det som om det vore en småsak. Vi kom fram till att gräv där du står är vad som gäller för oss. EU tillåter GMO fria zoner Alltså på t.ex. kommunal och/eller länsnivå. Som biodlare kan du ta kontakt med din lokala tidning och övertala dem att publicera Daphne Thuvessons text tillsammans med en förklaring att ni som förening kräver en GMO fri kommun. Uppmana andra att följa er. Tillsammans kommer ni att hitta vägar och möjligheter att påverka övriga kommuninnevånare, det finns nämligen ett kompakt motstånd mot GMO bland allmänheten. Vad som behövs är någon som kanaliserar det och där har vi biodlare en möjlighet att hjälpa till.

För någon dag sedan startade Karina Karlsson, biodlare i Uppland en namninsamling på nätet. Den vänder sig till alla SBR:s medlemmar men också andra människor. Lägg till din namnteckning för att du önskar att ditt förbund, SBR skall arbeta aktivt för ett Sverige fritt från GMO grödor.( www.namninsamling.com/nej_till_gmo )

 

Ambrosia och Nektar. Gudaspis. Bikupan och dess innehåll har alltid varit ansedd som helig.

Jag vill be dig att läsa Daphne Thuvessons text om GMO och att du sedan tar dig en funderare över hur många procent GMO du är beredd att bjuda din gud på om den kommer för att smaka din honung.

Marie Rosell,

Upplands biodlarkvinnor